Gnarpy - fotoblogg & annat

Gud vad dagarna går fort nu sedan tidsomställningen. Barnen har inte ställt om sig än heller, vilket inte är något konstigt. Det märks på kvällarna. Vi vuxna får en timme mindre tid för eget intresse, eftersom barnen inte vill sova i "tid".
Men det blir väl bra så småningom det också. Jag känner bara att jag inte har tid för någonting numera. Swisch säger det, så har ett dygn gått.

Snart klar med designen och kodningen som jag tagit på mig iallfall. Sen har jag ytterligare en sida att tänka på och göra.

En timme kortare. Det känns som att jag har blivit snuvad på en timme den här dagen. Jag hade verkligen inte en aning imorse. Inte ens en susning på att klockan "egentligen" skulle vara sju när jag klev upp. Hur kan man vara så himla ouppdaterat, när man sitter vid datorn hela dagarna? Nu blir ju dagen mycket kortare än förväntat. Ok då. Det är ju med fördel framöver. Något bra, som att det blir ljusare på kvällarna. Men just idag, är jag ändå bestulen på en timme!

Håller på att göra design till en tjej, vilket tar upp all min tid för tillfället.

Här får ni se en bild istället.

      Stackars bär. Stelfrusna efter vintern. Ser ut som stora russin.

Nu slipper jag tjata mer om denna magsjuka. För nu har alla i familjen haft det och jag hoppas att det är över för den här gången. Jag var ju sist ut av alla igår, och känner en förskräcklig huvudvärk idag bara. Inget illamående. Men man är ju ändå inte så pigg dagarna efter.

Tänkte bara uppdatera er lite.

Nu har jag bråttom iväg på en grej.

Hörs senare.

Ja, det verkar som att det var något fel på vattnet hos oss i förmiddags. Och det var precis när jag stod och duschade som det slog till. Skulle skölja ur balsamet i håret, när jag upptäckte att det knappt kom något vatten. Shit. Det fanns inte mycket att göra. Men det sägs ju att man inte ska sköja ur balsamet ur håret helt ändå, så det var väl ingen katastrof direkt. Det hade varit lite värre om jag hade stått där med schampolödder ingnussat i hela håret. Fast nu är det ju så att jag inte tvättar mitt hår med schampo för den delen, så den katastrofen hade iof aldrig inträffat. Har faktiskt bara använt balsam till mitt hår sedan i december och det funkar skitbra. Förstår att många rynkar på näsorna nu, men det är sant. Jag går inte omkring med ett smörpaket av fett i håret bara för att jag inte använder schampo. Visst får man en kort period av fett innan håret "vänjer" sig med det här, men det går över snart.

Nu ska jag gå och göra kaffe. För fjärde gången idag. Min mage börjar bli risig av allt kaffe jag dricker.

Nu har alla i familjen utom jag haft det. Känns som att vänta på döden ungefär. Man vet att den kommer, men inte när. 
Okej,  det var kanske lite krasst. Jag kan ju faktiskt vara ett undantag. (säkert)



Och i övrigt så började morgonen med att minsta spillde ut sin mammas heliga morgonkaffe. Kunde inte bli bättre. Men men. Man ska inte gråta över spilld kaffe. Jag hittade iallfall mina läsglasögon mitt upp i allt torkande bakom skrivbordet. Säg det som inte har något gott med sig liksom.

Om ni gillar min blogg får ni jättegärna gå in och rösta på mig till veckans blogg här.
Skriv nr1 i en kommentar så är det klart sen. Inget komplicerat alls. Vore jätteroligt om ni gjorde det.

Jag bloggar även på västerås lokaltidning, VLT, för er som inte vet det. Och här kan ni läsa det senaste.
Kanske inte så intressant för alla då det egentligen är en områdesinriktad blogg. Men om ni vill så kan ni iallfall gå in och läsa vad jag skriver där.

Att det kvinnliga könet, oftast ska jag säga, tycker om att handla är ju inget nytt. Eller hur? Och inte heller att barn och män tvärtom, inte gör det. Här är bildbevis. Minsta tyckte att det var skitjobbigt att följa med mamma och handla idag. Mycket bättre att ta en lur istället


En livsnjutare.
och varför han inte har några strumpor eller skor på sig får ni fråga honom......

"Emily Jenkins jobbar inom socialtjänsten och tror att hon sett det mesta som jobbet medför. Tills en dag då hon träffar den blott 10-åriga Lillith Sullivan, vilket blir hennes nya och mest mystiska fall. Emilys värsta föraningar bekräftas när föräldrarna försöker döda Lillith. Emily räddar henne och bestämmer sig för att ta hand om henne tills den rätta fosterfamiljen dyker upp."
Text&bild: Lovefilm.se






Istället för att kolla på när Willy åkte ur Let´s dance igår så kollade vi på en film med Renée Zellweger.
Helt ok. Roligt att se Renée i en annorlunda roll, som i den här skräckisen. Jag kan inte minnas att jag sett henne i något annat än romantiska halvkomedier tidigare?
Men hursomhelst. Filmen var lagom. Lite lagom dos av spänning och dramatik.
Tre hjärtan av fem från mig. ♥♥♥

Började den här dagen med träning på gymmet. Jag har sån oootrooolig karraktär helt plötsligt.
Förvånansvärt, när det gäller mig.
Förhoppningar väcks. :)




Tänkte ta lite bilder till bloggen, men batteriet till kameran dog. Måste verkligen köpa ett extra batteri snart.
Och som om det inte vore nog med det, så dog batteriet till datormusen också. Vad har jag gjort för fel idag då?

Nåja, god morgon på er åtminstonne.

Jag är så himla shoppingsugen. Finns sjukt mycket fint i affärerna nu. Letade efter en väska idag när jag var på stan, jag behöver verkligen en ny väska. Men där gick jag på en nit.
Verkar hopplöst.

             
       Lindex 299:-                        H&M 199:-

Kollade på dessa två, men ångrade mig på båda i sista sekund. Någon som har ett bra förslag på en fin och bra väska? Den ska inte kosta skjortan.

Annars så har jag varit duktig och varit på gymmet idag.

Och sen har det varit mys med familjen.


Mystimme innan sovdags.

Så här kändes gårdagens tandläkarbesök. Har inga hål som behöver borras, men nog så mycket tandsten. Så undan kommer jag inte. Dock slingrade jag mig undan igår och fick boka en ny tid för borttagning. Fick bannor för att jag inte använder tandtråd och eltandborsten. Lathet försvarade jag mig med. Vilket också är sanningen. En sanning som svider. Både i plånboken och i munnen. Och så undrar jag varför jag är så lat. Där har jag inget försvar att komma med. haha. Jaja, nu vet jag vad jag har att vänta mig framöver. Älskar ni också tandläkarn?

Godmorgon förresten.

Idag var dagis stängt. Och med det sagt så behöver jag väl förmodligen inte säga mer om varför uppdateringen här har varit lika med noll idag? 
Vi har iallfall haft en bra dag, jag och barnen. Varit på stan och shoppat bla. Ja, med lite mutor så kan man göra det mesta, trots att man har barn. Blev inte något inhandlat till mig dock, förutom ett par skor, som jag med stor stor kluvenhet köpte. Dom var billiga så jag kunde övertala mig själv om att det inte skulle göra något ifall dom blev liggandes i garderoben. Jag tror att jag har en hatkärlek till dessa skor.

Den här dagen är inte rolig att redogöra för. Det känns som att allt har gått emot mig. Bara tråkiga besked. Sådant som gör att man blir långt ifrån peppad. Men om man blundar och struntar i allt så kanske det ordnar sig?

Om man blundar tillräckligt hårt så borde det väl lösa sig iallfall?

Nej men nu ska jag skärpa mig, och försöka hålla skenet uppe här i bloggen.
Så jag säger såhär istället: - Solen går upp imorgon med ska ni se :)

Jag ska på föreläsning ikväll!
ATT VARA FÖRÄLDER. ROLIGT ELLER BARA JOBBIGT?
Intressant fråga.

Jag kan sammanfatta denna morgon med ett ord:

TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT!
Tror att jag ska gå och sova lite till och sen kolla på en photoshopdvd.

Oj, idag har det varit söndag på riktigt. Inga måsten. Inga kvalificerade aktiviteter. Ingen städning. Inget bloggning. Bara vila.
Nåja, det sista var kanske att ta i. Jag har ju faktiskt varit på gymmet idag. Men om vi bortser från det så har jag inte gjort någonting idag.
Och appropå gymmet. Det tog musten ur mig idag! Vilket väl kanske är meningen med träning också kanske. Men idag. Jag har varit skittrött.
Somnade i soffan mitt i premiären av "Ballar av stål". Hade somnat till flera ggr innan också.
Och det som är så drygt med att somna i soffan är att när man sen vaknar så kan man inte somna om. För först måste man ju gå och borsta tänderna och tvätta sig, vilket gör att man piggnar till.


En bild jag tog idag. Nu är det snart vår och vi går mot ljusare tider. Så skönt.

Det var inget fel på Anna och hennes låt i melo-bello igår. Men. Inte vad jag hade trott att svenska folket skulle rösta på. Själv röstade jag faktiskt i år, just för att påverka, men vad hjälpte det. Jag röstade på OLA. Två gånger. Han hade en bra energi och gjorde ett väldigt bra framträdande. Och låten är ju också helt ok. Lite ösig.

Ja, men nu blev det som vanligt, inte alls vad jag väntat mig. Och bryr jag mig egentligen? AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH.

Njae, inte så värst.

Nu har tacosen lagt sig i magen och vi tittar på melodifestivalen. Våra vänners son, fick besöka akuten, så det blev en kort kväll i goda vänners sällskap. Vad som hände var att sonen ramlade och slog näsan och under ögat. Trist avslut men jag tror att det iallfall gick ganska bra ändå. Inget konstaterat näsbrott iaf.
Tillbaka till melodifestivalen.
Många bra bidrag. Men jag tror Saade vinner. Ola har också goda chanser tycker jag.

Foto&Redigering: PernillaH   ISO 200  f/4,5  1/15sec 90mm
Canon Eos 400d 55-250mm 1:4-5,6 (med close-upfilter +2)

Håller på att övar lite "egengjord" studiofotografering. Här med en kiwi på köksbordet och några vita pappersark som underlag. Samt ett vitt papper som bakgrund. Provade för första gången mina close-up filter, som jag fick av min bror för superlänge sen. Det gör att jag kan gå mycket närmare motivet än annars. Det är ett billigt alternativ till ett macroobjektiv, om man vill prova på. Jag tycker att det fungerade bra. Dock tappar man lite skärpa. Men ska man ändå förminska kortet för användning på webben så gör det ju ingenting. Då kommer det inte alls att märkas.

Jag undrar om det var en ångvält som körde över mig inatt? Känner mig tillplattad, tung i huvudet och har ont i hela kroppen. Det sista kan iof bero på träningsvärk. Det är inte helt omöjligt. Haha.
Drömde konstiga drömmar inatt gjorde jag också.
Först var jag på ett stort platt industritak och skulle skotta snö(herregud, vad skulle jag där uppe och göra?), för att i nästa sekund få något som att jag hade alldeles för högt BMI påpekat för mig(något som jag själv inte hade en aning om). Men det var på gränsen till fettma. Förstå den känslan i drömmen. Chockartat.
Nej, nu ska jag slå mig ner i soffan och läsa min fredagslektyr, drick cola och äta en guldnougat.

Idag har jag tränat på gym för första gången i hela mitt liv. Ja faktiskt. Om man inte räknar de gånger jag tränade med min kille för något år sedan då. Men det var ett pyttelitet gym där inga förutom han och jag var. Ibland några pensionärer. Detta gym var ett träningsställe för hans jobb. Så det räknas inte.
Jag har varit gymhatare i hela mitt liv. Men nu har jag till och med bestämt mig för att köpa ett gymkort.
Hur som helst.
Dagen har alltså bestått av gym och ett besök här. Det var som vanligt MASSOR med folk och väldigt krävande på denna rekryteringsmässa. Och nu är jag helt slut.
Skrev ut 6 CV och kom hem med 5. Ingen bra utdelning direkt. Inte mitt forum egentligen kan jag känna. Jaja.

Godmorning!

Härliga morgon. Sitter vid köksbordet och har barnen på varsin sida. Jag dricker mitt kaffe och slösurfar. Dom sitter och ritar och pysslar. Tittar man ut genom fönstret ses en blå himmel och morgonsol. Temperaturen är -3 grader. Det är såhär det ska vara.

Förresten, så har min besöksstatistik dalat. Känns lite underligt, eftersom jag uppdaterar oftare nu. Vad beror det på? Ska jag sluta uppdatera? Är det något jag behöver tänka vidare på? Är det blogg.se som strular med statistiken?
Kan ju alltid hoppas på det sista :)

Hur som helst.

Ha en fortsatt trevlig dag.

Usch. Har suttit och hållt på i PS hela kvällen. Ja, det är ju inte usch för att jag tycker det är tråkigt. Nej, men för att hela kvällen går så fort och jag får ingenting annat gjort här hemma. Gjorde en paus för att kolla på hollywoodfruarna förresten.
Haha, dom är så underhållande. Härliga människor. Dumma, men härliga.

Godnatt.

Idag. Inget märkvärdigt alls egentligen. Jag skulle väl mer kalla det för rejäl avslappning. Något som jag tror att alla skulle uppskatta och behöva prova. Eller har jag fel, när jag tänker att vi är många idag som stressar och går på som en ångvält utan att stanna upp. Lever efter konstens alla regler och följer de lagar och måsten vi tror att samhället förväntar sig av oss för att passa in.
Tror inte ni kan förneka det.
Men, åter till dagen.
Hon är verkligen bra den här människan som håller på med hypnosterapin. Så lugn och harmonisk på något sätt. Idag fick jag ligga och slappna av i 20 minuter ungefär, till hennes lugna röst. Väldigt skönt. Även om jag själv inte känner det som att jag var i någon sort trance, så var jag väldigt avkopplad och det var skönt. Förstår inte att jag inte har provat på det här tidigare. Jag har verkligen svårt att koppla av annars. Något som jag har haft i hela mitt liv. Men nu jäklar. Nu ska jag lära mig att slappna av och komma till ro :)

Igår var jag ju inte så pigg, och det har fortsatt under dagen - suck. Barnen, som har varit hemma i en vecka från dagis pga sjukligheter, har varit ganska uttråkade och rastlösa de senaste dagarna. Väldigt förståeligt. Så kom barnens farmor idag, som en skänk från ovan, och var så himla gullig och tog med sig busarna hem till sig. Så att jag kunde få vila mig lite. Och jag tror minsann att det var precis vad jag behövde. Nu känner jag mig bättre och har faktiskt klarat mig utan alvedon sedan lunch. Ont som fan i halsen fortfarande, men det kan jag leva med.

Förresten, jag missade desperate housewifes igår. Och den nya serien Cougar. Någon som såg den nya? Bra?

Idag finns det ju verkligen inget att se på tv.

Fy vad nojjig jag har blivit över det här med snön på taket. Bara idag har det enligt tidningarna rasat ned 3 tak i Sverige. Stora tak i och för sig. Inte vanliga hustak. Men ändå. Det gör mig ändå lite skitnödig att tänka på.
Jag höll på att sätta hjärtat i halsgropen nyss tex. En traktor dundrade förbi och gjorde något precis här utanför mitt hus, så att det skakade och dundrade i alla väggar. Eftersom att jag först inte visste att det var en traktor här utanför så var min första tanke - Nu var det taket som kom. Sedan väntade jag tyst och med hjärtpumpen på högvarv i några sekunder. Och så såg jag traktorn. Skönt. Jag överlevde den här gången också.

Tänk vad påverkad jag blir av allt prat om det här. Egentligen tror jag själv, inte att det är någon fara. Men min kropp slår på signalen för fara och intar katastrofberedskap, för det minsta lilla. Det är sådan jag är bara.

Frågan lyder fortfarande. Behöver man verkligen skotta taket? Tjat, tjat tjat!